Veckans fördjupning: Mathistoria

Olika sallader.

Foto: Pixabay

Forskare vid Göteborgs universitet har gjort en bok och en podd som handlar om mat. Närmare bestämt handlar boken och podden om hur vi i Sverige har ätit genom tiderna.


”Äta bör man annars dör man” kanske du har hört någon säga någon gång. Människor i alla tider har såklart ätit mat men vilken mat vi har ätit har varit väldigt olika.


Några forskare vid Göteborgs universitet har därför skrivit en bok och gjort en podd om svensk mathistoria. En podd är en slags ljudinspelning där människor pratar om olika saker. Podden från Göteborgs universitet heter Matarvspodden. Boken heter Matarv: berättelser om mat som kulturarv.


En av personerna som har gjort podden heter Jenny Högström Berntson.

– Allt från skolmat, sjukhusmat och vardagsmat till mat i kristider, ätsändningar över internet och havets outnyttjade matresurser diskuteras i poddens olika avsnitt, säger Jenny Högström Berntson i ett pressmeddelande.


I avsnittet om skolmat pratar forskarna till exempel om att många elever har valt att knäckebröd med smör och aromat till skolmaten. De pratar också om att Sverige är ett av få länder där alla barn får gratis skolmat.


Enligt forskarna i Matarvspodden har synen på mat förändrats genom historien. Sverige var inte med i andra världskriget som hände på 1930- och 1940-talen, men under den tiden var det ändå ont om mat här i landet. På den tiden var det viktigaste för människor att kunna äta sig mätta.


Men nu för tiden har många människor olika dieter. Vissa vill till exempel inte äta mat som kommer från djur medan andra kanske äter speciell mat på grund av sin religion eller olika allergier.

Text av Felicia Green


Veckans fördjupning: Mathistoria


Husmanskost


Husmanskost är enkel men näringsrik och mättande vardagsmat. Husmanskost serveras ofta i skolmatsalarna. Husmanskost kan till exempel vara maträtter som fläskpannkaka, kåldolmar och skomakarlåda.


Husmanskost är populärt och i dag kan man köpa det på en del dyrare restauranger. Men den mat som i dag kallas för husmanskost var förr i tiden mat som fattigare människor i Sverige åt.


Men även om husmanskost länge har varit en del av det svenska köket kommer en del maträtter egentligen från andra länder. Kåldolmar är till exempel en svensk variant av vinbladsdolmar som kommer från länder i Mellanöstern.


Kåldolmar är en svensk variant av vinbladsdolmar. Foto: Pixabay


När det inte finns mat

Det är inte alltid det har funnits tillräckligt med mat. Flera gånger i Sveriges historia har människor svultit. Senast det var svält i Sverige var år 1867–1869. Det var ovanligt kallt år 1867 och maten som odlades förstördes därför. Värst svält var det i Norrland.


Några tusen människor dog under svälten. Utländska tidningar skrev om svälten i Sverige. England skickade därför mat för att hjälpa till. Men maten fastnade i Stockholm, bland annat på grund av att det var för mycket is. Maten nådde därför inte fram till de som svalt mest i Norrland.


Att 1867–1869 var den sista gången det var svält i Sverige beror på att jordbruket fick nya, bättre metoder i slutet av 1800-talet. Järnvägen blev även klar. Då kunde mat enkelt bli skickat mellan olika delar av landet.

När järnvägen var byggd blev det enklare att skicka mat.
Foto: Carl Victorin/Digitalt museum

Skolmat

Sverige är ett av få länder i världen där alla elever får skolmat gratis. Ett annat sådant land är vårt grannland Finland. I många länder får eleverna köpa skolmat eller ha med sig egen mat hemifrån. Maten hemifrån kan till exempel vara mackor som barnen eller deras föräldrar har gjort.


Skolmat har funnits i Sverige ända sedan 1800-talet. Då kunde fattiga elever få gratis mat från skolan för de också skulle orka med skoldagen. På den tiden bestod skolmaten ofta av soppor och gröt.


1946 kom en lag som sa att skolorna inte fick ta betalt för skolmaten, men samtidigt var inte skolorna tvungna att faktiskt servera skolmat. Först år 1997 blev det bestämt att alla grundskolor var tvungna att servera gratis mat till sina elever.


I många länder får eleverna ta med sig egen mat. Foto: Pixabay

Skolmat genom tiderna


Vad sägs om att äta sillpudding? Eller kanske kålsoppa? Det var mat som kunde serveras till svenska skolbarn för mer än 60 år sedan.


Skolmaten har förändrats genom åren. På 1970-talet fick barnen ofta pulvermos och varmkorv. På den tiden ville skolmatsalarna nämligen använda mat som inte var särskilt jobbigt att tillaga.


På 1980-talet började mat att kosta mer. Då fick skolbarnen lite billigare och sämre mat. Enligt forskarna i Matarvspodden fick skolbarnen på 1980-talet ofta maträtter som chili con carne och fiskpinnar.


På 1990-talet började olika matalternativ komma. Då kunde skolbarnen till exempel välja att äta fil och müsli i stället för maträtten som serverades den dagen.


På senare år har alternativen blivit ännu fler. Det finns till exempel vegetariska maträtter som eleverna kan välja. Ekologisk mat och mat från andra kulturer har också blivit vanligare. Det kan till exempel vara tacos, indiska grytor och nudelsoppor.


Fiskpinnar serverades ofta i skolmatsalarna på 1980-talet. Foto: Pixabay


Här är ett klipp där två barn testar historisk skolmat
tillsammans med Mauri Hermundsson från Uppdrag: Mat:

Forskare vid Göteborgs universitet
har skrivit en bok och gjort en podd.
Boken och podden handlar om mat.
De handlar om vilken mat
vi i Sverige har ätit genom historien.

 

Podden heter Matarvspodden.
En av personerna som har gjort podden
heter Jenny Högström Berntson.

 

Jenny Högström Berntson säger att
podden handlar om allt från
skolmat, sjukhusmat och vardagsmat
till mat i kristidningar och havets mat.

Veckans fördjupning: Mathistoria

Husmanskost

Husmanskost är enkel mat.
Men den har mycket näring
och gör en mätt.

 

Husmanskost är vanligt i skolmatsalen.
Exempel på husmanskost är
fläskpannkaka, kåldolmar och skomakarlåda.

 

Idag är husmanskost populärt.
Och det finns restauranger
som tar mycket betalt för husmanskost.

 

Men förr i tiden var det mest fattiga personer
som åt husmanskost.

 

När det inte finns mat

Idag kan de flesta i Sverige
äta sig mätta.
Men så har det inte alltid varit.

 

Mellan åren 1867 och 1869
var det svält i Sverige.
Det betyder att många människor
inte kunde äta tillräckligt med mat.

 

Svälten berodde på att det var så kallt.
Därför kunde inte mat från åkrar växa.

 

Men efter 1869 fick Sverige bättre sätt
att odla mat.
Därför kunde maten växa även när det var kallt.
Och sedan dess har det inte varit någon svält i Sverige.

Skolmat

I Sverige får vi gratis mat
när vi går i skolan.
Men så är det inte överallt.
I många andra länder måste eleverna
ta med sig mat hemifrån för att kunna äta lunch.

 

I Sverige har vi haft gratis skolmat
sen 1800-talet.
Men det gällde bara elever
som inte hade mycket pengar.
Då var det ofta soppor och gröt
som serverades i skolmatsalen.

Skolmat genom tiderna

Men skolmaten har utvecklats mycket.
På 1800-talet var det som sagt
ofta soppor och gröt.

 

För mer än 60 år sen kunde man få
sillpudding eller kålsoppa till lunch.

 

På 80-talet började skolmatsalar servera
chili con carne och fiskpinnar.
Det var billigt och därför kunde
skolorna köpa in mycket av den maten.

 

Idag finns det ofta fler alternativ
att välja mellan i skolmatsalen.
I många skolmatsalar finns det
ett kött-alternativ och ett vegetariskt.
Mat från andra kulturer har också blivit vanligt,
som till exempel tacos eller indiska grytor.

 

Här är ett klipp där två barn testar historisk skolmat
tillsammans med Mauri Hermundsson från
Uppdrag: Mat