Veckans fördjupning: Temperatur

Veckans fördjupning: Temperatur

I vårvärmen börjar träd att blomma. Foto: Anders Jildén/Unsplash

Mars blev rekordvarm i världen. På sistone har många månader blivit rekordvarma. Det beror både på klimatförändringar och väderfenomenet El Niño.

I mars var det ovanligt varmt i världen. På flera platser i världen var det nästan lika varmt som mitt i sommaren.

Mars var den tionde månaden i rad som var rekordvarm enligt Copernicus. Copernicus är en del av Europeiska unionen (EU) och jobbar med att undersöka klimatet på jorden. De säger också att hela det senaste året är rekordvarmt.

I mars hade jorden en medeltemperatur på 14,14 grader. Det betyder att det finns platser i världen där det både har varit varmare och kallare än så, men tillsammans skapar de en medeltemperatur som är ovanligt varm. Senast mars var rekordvarm var 2016. Då var jordens medeltemperatur 14,04 grader.

Att det är rekordvarmt beror på två saker. Det ena är klimatförändringarna. Vi människor släpper ut en massa växthusgaser som gör att mer värme från solens strålar stannar kvar i atmosfären i stället för att åka ut i rymden.

Att värme från solstrålarna stannar kvar på jorden kallas växthuseffekt och är viktigt för att jorden ska fungera.  Men för mycket växthuseffekt är dåligt eftersom det blir för varmt. Våra utsläpp gör att vi får för mycket växthuseffekt.

En annan anledning till att det är rekordvarmt är El Niño. El Niño är ett naturligt väderfenomen som ofta händer vart femte år. När det är El Niño påverkas hela världen så att den blir varmare.

Text av Felicia Green




Veckans fördjupning: Temperatur



Hur varmt är det?

Vi människor har länge velat veta hur varmt eller kallt saker och ting är. För att veta det måste man mäta temperaturen.

Redan för 2 000 år sedan skapade människor termoskop som kunde visa temperaturen. Men de var bättre på att jämföra temperaturer än att visa den exakta temperaturen.

Först på 1700-talet började gemensamma temperaturskalor att skapas så att människor kunde mäta temperatur på samma sätt.  Det finns nu flera olika temperaturskalor.

Foto: Pixabay




Celsius

Sverige och många andra länder använder celsius för att mäta temperatur. Temperaturskalan skapades år 1742 av den svenske uppfinnaren Anders Celsius.

Celsius-skalan utgår från temperaturerna då vatten fryser och kokar.

Anders Celsius sa att vatten fryser vid 100 grader och kokar vid 0. Men det ändrades efter att han dog. Då blev skalan att vatten fryser till is vid 0 Celsius-grader och kokar vid 100.

Anders Celsius. Bild: Olof Arenius




Fahrenheit

Alla länder använder inte celsius. USA och några andra länder använder en temperaturskala som heter Fahrenheit. Den uppfanns 1724 av den polsk-nederländske fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit.

Från början utgick Daniel Gabriel Fahrenheit från temperaturen på en is- och saltblandning samt normal kroppstemperatur på människor när han skapade skalan. Men det ändrades senare.

Vatten fryser vid 32 fahrenheit-grader och kokar vid 212 grader.

En termometer som både visar celsius och fahrenheit. Foto: Shutterstock




Kelvin

Kelvin är en temperaturskala som används av forskare. Den uppfanns år 1848 av den brittiska fysikern lord William Kelvin.

Kelvin utgår från fysiken. Den lägsta temperaturen på kelvin-skalan är därför 273,15 celsius-grader. Det är nämligen den kallaste temperaturen något kan ha.  På kelvinskalan kallas den temperaturen 0.  

Vatten kokar vid ungefär 373 kelvin och is fryser vid ungefär 273 kelvin.

Kelvin används av forskare. Foto: Unsplash

I mars var det ovanligt varmt i världen.
Flera platser i världen hade höga temperaturer
ungefär som sommarväder. 

 

Det finns två anledningar till
att det har varit så varmt i mars.
Den första anledningen är
att klimatet håller på att värmas upp. 

 

Människor släpper ut gaser
som gör att jorden blir varmare.
Det är därför klimatet blir varmare och varmare. 

 

Den andra anledningen är
något som kallas för El Niño.
El Niño är en händelse som påverkar värmen.
El Niño kommer var femte år
och då brukar det vara varmare än annars. 

 

Veckans fördjupning: Temperatur

Hur varmt är det?

Temperatur är ett annat ord
för hur varmt något är.
Är något väldigt varma
har det en hög temperatur, och tvärtom. 

 

Människor har länge varit intresserade
av att veta exakt hur varmt olika saker är.
Därför började vi människor att mäta temperaturer. 

 

För 2 000 år sen gjorde människor ett verktyg
som kallas för termoskop.
Ett termoskop mäter temperaturer
så att man kan jämföra med andra mätningar. 

 

Under åren har människor blivit bättre på
att mäta temperaturer.
Och på 1700-talet skapade människan
temperaturskalor som var samma för alla.
Det finns flera temperaturskalor
till exempel celsius-skalan och fahrenheit-skalan.

Celsius

Sverige och många andra länder
använder celsius för att mäta temperatur.
Temperaturskalan skapades år 1742
av den svenske uppfinnaren Anders Celsius.

 

Celsius-skalan är inspirerad av vatten.
När vatten fryser till is är det 0 grader celsius.
Och när vattnet kokar till ånga
är det 100 grader celsius.


Fahrenheit

Alla länder använder inte celsius.
USA och några andra länder
använder en temperaturskala som heter fahrenheit.
Den uppfanns 1724 av fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit.

 

Daniel Gabriel Fahrenheit ville göra en temperaturskala
som var inspirerad av människor.
Temperaturen i en människa skulle vara 100 grader fahrenheit.
Fahrenheit-skalan har ändrats lite efter det.

Kelvin

Kelvin är en temperaturskala som används av forskare.
Den uppfanns år 1848
av den brittiska fysikern lord William Kelvin.

 

Kelvin-skalan är inspirerad av fysik.
Den lägsta temperaturen som något kan ha
är minus 273,15 celsius-grader.
På kelvin-skalan blir det 0 grader.